2006-02-28
Metallklubbens kommentar utifrån löntagarkonsulternas rapport
På uppdrag av Metallklubben på Volvo Lastvagnar AB, Umeå, har en grupp forskare på Chalmers gjort en studie på monteringsavdelningen. Forskargruppens iakttagelser och slutsatser redovisas i dels en sammanfattande rapport och dels i en mer detaljerat studie av intern karaktär.
Uppdraget bestod i att granska förändringen ur effektivitetssynpunkt när monteringen byggdes om från grupporganiserade kortflöden till ett löpande band. Till uppdraget hörde också att studera vilken effekt förändringen hade på arbetsförhållandena för den berörda personalen.
Metallklubben var kritisk till beslutet att införa ett löpande band på monteringen. Vi hade farhågor om att förändringen skulle medföra en försämrad arbetssituation utan att några direkta produktivitetsvinster skulle göras. Vår uppfattning är att löntagarkonsulternas rapport till stora delar bekräftar denna bild.
Sänkta kostnader
Företaget har redovisat en kostnadssänkning på ca 20 % för monteringen de senaste åren. Metallklubben har ingen anledning att ifrågasätta detta. Vid en första anblick kan det också tyckas vara ett slående bevis på att det löpande bandet varit en framgång. Metallklubben kan emellertid konstatera att det mesta kan förklaras av faktorer som inte har någon koppling till den tekniska installationen av ett löpande band. Till exempel kan mer än hälften av kostnadsminskningen hänföras till perioden före det löpande bandet installerades. Andra kostnadsminskningar kan förklaras av organisatoriska åtgärder som är oberoende av produktionsteknisk utformning.
Försämrade arbetsförhållanden
Rapporten ger en bild av en arbetsplats som brottas med problem när det handlar om trivsel, motivation och andra psykosociala frågor. Resultaten går att koppla direkt till införandet av löpande bandet. Även Volvos egen och årligt återkommande attitydundersökning som omfattar all personal bekräftar denna bild. Metallklubben har ingen annan uppfattning. Vi vill dessutom lägga till att vi anar en ökad tendens till arbetsrelaterade besvär bland montörer. Vår uppfattning är att antalet rehabiliteringsärenden som har en arbetsrelaterad bakgrund ökar och att kvinnor är överrepresenterade. Det skulle tyda på att löpande bandet, tvärt emot vad som utlovades, inte ger några ergonomiska fördelar och att andel kvinnor med besvär från arbetet ökar istället för att minska.
Vår uppfattning stärks också av att den kraftigt ökande tendensen att söka sig bort från monteringen, antingen det sker genom intern omflyttning eller att man lämnar företaget. Den senaste tidens problem med omplaceringar till löpande bandet förstärker intrycket.
Är löpande bandet verkligen effektivt?
Löpande bandet framställs av företaget som det enda sättet att uppnå en effektiv produktion. Löntagarkonsulternas rapport ger en annan bild. Utifrån en noggrann analys av produktionsupplägget på monteringen påvisar rapporten att potentialen för rationaliseringar är lägre vid ett löpande band än vad fallet hade varit med det tidigare kortflödessystemet.
Metallklubben ser förändringarna på verkstadsgolvet som en del av en företagskultur av hård centralisering och toppstyrning. Vi ser samma tendens inom andra Volvofabriker. Volvo har tagit fram nya bärande principer för produktionsarbete som radikalt skiljer sig från Volvos tidigare synsätt. Vi kan tala om ett systemskifte där en god arbetsorganisation för arbetarna har övergivits.
Vi har ett ansvar för framtiden
Metallklubbens utgångspunkt är att Umeå är det enda rimliga alternativet för fortsatt hyttmontering även för framtida hyttgenerationer. Vi inser att det kommer att innebära krav på rationaliseringar och sänkta kostnader. Men en lika viktig insikt är att det bara kommer att lyckas om de som befinner sig i produktionen också känner att kraven går att förena med ett arbete som man vill vara kvar och utvecklas vidare i.
Arbetssituationen på monteringsavdelningen är långt ifrån tillfredsställande. Arbetstakten på löpande bandet är redan hårt uppskruvad. Metallklubben är därför oroad över att bolaget lägger krav på ytterligare kostnadsbesparing på 25 % utan att göra den nödvändiga kopplingen till hur arbetssituationen förändras och upplevs bland de som faktiskt ska utföra det värdeförädlande arbetet. Kraven på 25 % sänkta kostnader får inte bli en utpressningssituation som går ut över dem som står på verkstadsgolvet. Krav på förändringar måste i första hand hanteras utifrån ett mänskligt perspektiv. Rimliga och värdiga villkor i arbetet ska vara prioritet ett.
Förslag till åtgärder
Metallklubben utgår från att det löpande bandet står som en teknisk förutsättning under en period framåt. Men det är nödvändigt att bryta den negativa trenden som uppstått med det löpande bandet. Därför lyfter Metallklubben fram ett antal angelägna områden där vi menar att det måste till förändringar och åtgärder.
· De negativa erfarenheterna från den tidigare ombyggnationen måste tas med i förutsättningarna när förflödena nu ska byggas om till segment 3. Metallklubben begär att en skriftlig konsekvensbeskrivning enligt Arbetsmiljöföreskriften 2001:1 § 8 tas fram. I den ska det framgå vilka effekterna blir för
o enskilda arbetsplatser
o arbetsorganisationen som avser samarbete och samordning med andra delar av verksamheten
o personalens åsikter om förändringen
o hur förändringen ska komma att ge en bättre arbetsmiljö
o hur föreskriften om belastningsergonomi § 4 ska uppfyllas med tanke på att ”onödigt tröttande fysiska belastningar förebyggas genom arbetsväxling, arbetsutvidgning, pauser eller andra åtgärder som ökar variationen i arbetet”.
· Utöver den planerade ombyggnationen av segment 3 bör allt förändringsarbete inriktas på förbättrad arbetsmiljö, minskad stress och utvecklingen av grupper och enskilda montörer över hela monteringen. En plan med både kortsiktiga och långsiktiga åtgärder i den riktningen arbetas fram mellan parterna. Viktiga punkter i en sådan plan:
o Den planerade arbetsrotationen över segmenten måste resurssäkras. En ”bemanningsgaranti” utöver frånvarosnittet utarbetas.
o Utveckling av olika samordnarfunktioner för att ge möjlighet för fler operatörer att ta på sig ansvar och ges befogenheter inom sitt yrkeskunnande.
o Integrera kvalitetsarbete, materialförsörjning och andra indirekta arbeten i arbetet vid löpande bandet för att ge större arbetsinnehåll och variation.
o Ökade befogenheter och autonomi för produktionsgrupper. Utveckla organisationsformerna så att de tar hänsyn till både löpande bandets segmentsindelning och behovet av grupputveckling i mindre grupper.
o Garantera gruppmötestiden till minst en timme i veckan. Planera för att varje kvartal ha en utökad tid för gruppernas träning och utveckling.
· Uppdrag ges åt Företagshälsovården att kartlägga det aktuella hälsoläget inom hela monteringen med enkäter och medicinska undersökningar. Utgångspunkten för detta är de belastningsergonomiska föreskrifterna och föreskriften om medicinska kontroller. Kartläggningen ska särskilt uppmärksamma de arbetsrelaterade problemen och kvinnors arbetssituation. Kartläggningen följs upp med jämna mellanrum. Uppdraget bör formuleras som ett projekt med extern hjälp, t.ex. Yrkesmedicin vid NUS.
· Produktionstekniska insatser utreds och genomförs för att förbättra förutsättningarna på monteringen:
o Planering av hyttsekvensen på löpande bandet så att arbetsintensiteten kan minska genom att tunga och arbetskrävande varianter inte kommer i följd.
o Översyn och förändring av materialfasader enligt de idéer som presenterats av konsulterna.
o Utökning och förändring av buffertar mellan segmenten. Det skulle kunna ge ökad gruppautonomi, lägre störningskänslighet och minskning av oplanerade stopptider.
Utmaning om en bättre arbetsmiljö
Att komma till rätta med ohälsa i arbetet och minska sjukfrånvaro är en angelägen samhällsfråga. Alla arbetsgivare uppmanas att vidta åtgärder för att minska ohälsotalen. Samtidigt sker förändringar i arbetet som har en motsatt tendens.
Arbetsgivaren är ansvarig för arbetsmiljön. Varken konkurrensskäl eller effekter till följd av globaliseringen kan ursäkta en försämrad arbetsmiljö. Arbetsmiljölagen innehåller en viktig principförklaring kring kraven på god arbetsmiljö. Arbetsmiljön ska anpassas till människors olika förutsättningar i fysiskt och psykiskt avseende. Självfallet ges inga detaljanvisningar i lagtexten. Däremot finns det intentioner att leva upp till.
Företaget talar om en ”utmaning” om att sänka kostnaderna med 25 %. Metallklubben vill ge en annan utmaning, nämligen att leva upp till intentionen i Arbetsmiljölagens kap 2 § 1:
Teknik, arbetsorganisation och arbetsinnehåll ska utformas så att arbetstagaren inte utsätts för fysiska och psykiska belastningar som kan medföra ohälsa eller olycksfall. Därvid skall även löneformer och förläggning av arbetstider beaktas. Starkt styrt eller bundet arbete skall undvikas eller begränsas.
Det skall eftersträvas att arbetet ger möjlighet till variation, social kontakt och samarbete, samt sammanhang mellan enskilda arbetsuppgifter. Det skall vidare eftersträvas att arbetsförhållandena ger möjlighet till personlig och yrkesmässig utveckling liksom till självbestämmande och yrkesmässigt ansvar.
Metallklubben är oroad över utvecklingen på monteringen. Metallklubben är också kritisk till hur företaget genomdrivit förändringsarbetet de senaste åren. Men det innebär inte att vi givit upp. Tvärtom är det nu mer angeläget än någonsin att Företaget och Metallklubben kan träffa överenskommelser och vidta ett gemensamt arbete för att rätta till bristerna och förbättra arbetssituationen på monteringen.
Umeå den 17 januari 2006
IF Metallklubbens styrelse Volvo LV AB, Umeå