Insändardebatt om monteringen

2006-11-13

Hemsidan återger här den insändardebatt som har kunnat läsas i VK förra veckan. Debatten är viktig eftersom den handlar om fackets roll och ansvar utifrån den alltmer ansträngda situationen på monteringen.

Insändare i VK 3/11

PÅ VEMS SIDA STÅR FACKET VID VOLVO LASTVAGNAR I UMEÅ?

EFTER ATT ha läst artikeln om Volvos toppresultat i Umeå känner jag mig sviken av facket vid Volvo. Jan-Olov Carlsson från metallklubben säger att fastän tempot vid det löpande bandet skruvats upp har facket en mycket hård kontroll på att de anställda inte ska behöva jobba mera. De flesta montörer ser detta påstående som en lögn och ett svek. Jag känner mig som montör inte igen mig i beskrivningen.

Sedan tempot ytterligare drivits upp vid bandet får jag som montör slita betydligt mer för att hänga med. Efter att ha slitit ett pass vid bandet är jag helt tömd på kraft både fysiskt och psykiskt. Jag anser att man nu gått över gränsen på hur mycket jobb man kan kräva av en montör.

DET ÄR hög tid för fackets höga herrar att komma ned till verkligheten på verkstadsgolvet där missnöjet mot facket är mer tydligt än någonsin.
Bit för bit har facket varit med och sålt ut mitt människovärde utan större protester.

EN SVIKEN METALLARE
VID BANDET

Insändare i VK 8/11

LÖPANDE BANDET PÅ VOLVO PRISAS BARA AV DEM SOM INTE BEHÖVER JOBBA DÄR!

I EN insändare i fredagens VK levereras en svidande kritik mot facket på Volvo. Den Volvoarbetare som skrivit insändaren känner sig sviken av facket och ställer frågan: På vems sida står facket på Volvo? Det är bra att det blir reaktion. Det är utmärkt att arbetsmiljö och arbetets värde debatteras offentligt. Mitt framför våra ögon pågår ett regelrätt övergrepp på arbetet. Det sker överallt i samhället. Det är systematiskt och uträknat. Det har varit alltför tyst från arbetsplatser som drabbas av försämrade arbetsvillkor.
Som jag ser det handlar det egentligen om två frågor.
• Arbetssituationen på Volvos montering har försämrats de senaste åren. Vad beror det på?
• Vad gör egentligen facket för att motverka försämringen?
Om vi tar frågorna i den ordningen kommer debatten på rätt köl.
Företagsledningen beslutade för fyra år sedan att införa ett löpande band på monteringen. Den förut-sägbara konsekvensen av beslutet blev att den höga kompetens som fanns bland montörerna avvecklades och det mon-tona tempoarbetet återuppstod.
Den lokala Metallklubben har varit skoningslös i kritiken av det löpande bandet. Jag har också personligen, både internt och i debattartiklar, kritiserat företaget för beslutet. Med den forskning som finns om löpande band och kortcykligt arbete kan vi med stor säkerhet förutspå att det kommer att bli problem för de människor som står vid bandet. Hårt styrt arbete och med liten möjlighet att påverka arbetssituationen är sämsta tänkbara förutsättning i ett arbete. Det skapar stress.

I SAMBAND med beslutet om att införa löpande bandet begärde facket stöd av forskare från Chalmers. Deras undersökning visar att Volvo-arbetarna upplever omställningen negativt och studien pekar dessutom på att det löpande bandet inte alls är särskilt effektivt.
Företaget vill nu öka arbetsprestationen ytter-ligare. I sin iver att jaga sekunder vill företaget ändra praxis och regelverk för tidsstudier och balansering. Det lokala facket på monteringen har styvnackat vägrat acceptera företagets förslag på dessa punkter. Det är min absoluta övertygelse att utan detta fackliga motstånd hade arbetsbelastningen varit ännu högre. Det ska emellertid inte tolkas som ett försvar av den arbetssituation och arbetstakt som råder för närvarande. Arbetet på löpande bandet är redan för stressigt och slitsamt.

PÅ VEMS sida står då facket på Volvo?
Tveklöst är svaret: på arbetarnas sida! Att frågan ändå ställs i insändaren är ett sorts misslyckande. Svensk lagstiftning ger inte facket makten att bestämma hur arbetet ska organiseras. Inte heller kan facket lastas för de beslut företaget fattar ensidigt och mot fackets uttryckliga vilja. Men varje medlem har rätt att förvänta sig att facket med kraft kämpar för en bättre arbetsmiljö.
Insändarskribenten kräver att ”fackets höga herrar kommer ner till verkligheten på verkstads-golvet”. Det är helt rätt. De flesta fackliga förtro-endevalda på monteringen står också själva på bandet varje dag.
Ska vi kunna företräda medlemmarna måste vi också veta hur det är att arbeta på bandet.
Ska vi kritisera företaget ska vi veta vad vi talar om. Av den anledningen har jag själv kvar en placering vid löpande bandet och jobbar där tidvis.
Så vad kan facket göra?
• Vägra acceptera ytterligare försämringar. Överväga att säga upp de lokala avtal som finns kring tillämpning av tidsstudier.
• Kräva att företaget öppet och officiellt ger sin syn på arbetsmiljön på monteringen och hur man tänker förbättra den.
• Kräva av företaget att Arbetsmiljölagen tillämpas strikt. Tillkalla Arbetsmiljöverket för att få deras syn på en rimlig arbetsmiljö.
• Kräva omedelbara åtgärder för bättre ergonomi.
• Kräva ökad bemanning så att arbetsrotation kan prioriteras och att indirekta och avlastande arbetsuppgifter ingår för montörerna på bandet.

Min förhoppning är att fler ska reagera som den kritiske insändarskribenten. Kärnan i insändaren är en besvikelse och frustration över att inte bli behandlad på ett värdigt sätt i arbetet som montör på Volvo. Jag hoppas att jag lyckats övertyga insändarskribenten att det också är kärnan i den fackliga kritiken mot löpande bandet. Med facket menar jag givetvis alla medlemmar. Vi är illa ute om ”facket” reduceras till de förtroendevalda eller till några enstaka personer. Vår möjlighet ligger i att alla montörer kräver förbättring av arbetssituation vid löpande bandet och också är beredda att stå upp för det.

MEN VAD säger de ansvariga? Vad säger företagsledningen på Volvo? Ser Ni problemen? Vad tänker Ni göra?

JAN-OLOV CARLSSON
Vice klubbordförande
IF Metallklubben