Nytt karensavdrag
Som vi tidigare skrivit på hemsidan så har Riksdagen antagit en ny lag från 1 januari 2019 som ändrar löneavdraget för karens vid sjukdom. Denna lagändring finns nu inarbetad i vårt centrala kollektivavtal.
Den största förändringen är att det alltid görs ett karensavdrag om sjukfrånvaron blir mer än en genomsnittlig arbetsdag. Tidigare var karensen den första sjukdagen eller del av den dagen om sjukdomen inträffade under dagen.
Löneavdrag och sjuklön
Liksom tidigare sker ett timavdrag för sjukfrånvaron. Lika är även sjuklönen på 80 % av din aktuella lön.
Karensavdrag, så funkar det
- Om man arbetar lika många timmar 5 dagar i veckan blir det samma belopp i pengar för karensavdraget som den tidigare karensdagen för en heldag.
- Är man sjuk lika med eller fler timmar än den genomsnittliga arbetstiden får man alltid helt karensavdrag. Exempelvis går hem 2 timmar före arbetsdagens slut en tisdag och blir fortsatt sjuk onsdag så fortsätter karensavdraget på onsdag tills den genomsnittliga arbetstiden uppnåtts.
- Om man är sjuk kortare tid än genomsnittliga arbetstiden så blir det bara timlöneavdrag för de timmar man är sjukfrånvarande.
- Det kan aldrig bli karensavdrag för dagar som saknar arbetstid.
Karensavdrag, några exempel
Från 1 januari gäller att det blir ett avdrag som grundar sig på den snitt-arbetstid man har per dag. Snittarbetstiden kan vara allt från lika med den dagliga arbetstiden när alla dagar har lika lång arbetstid, till snittet per dag på 4 veckor för våra fyrskift eller snittet per dag för 10-veckorsscheman. Några exempel:
Dagtid med varannan fredag med 8,7 timmar:
Karensavdraget blir 7,8 timmar
Dagtid med 4,7 timmar på fredagar:
Karensavdraget blir 7,9 timmar
Tvåskift med halv fredag:
Karensavdraget blir 7,8 timmar
Stående eftermiddag med 9 timmar per kväll:
Karensavdraget blir 8 timmar
Stående förmiddag med 5,2 timmar fredag:
Karensavdraget blir 7,6 timmar
Treskift produktion:
Karensavdraget blir 7,2 timmar
Fyrskift:
Karensavdraget blir 7,2 timmar